Next level.

Sommar i all ära, men den har bjudit på en hel del avsteg från LCHF, vid både mer och mindre frivilliga tillställningar. 
 
I början på sommaren pratade jag med gymägaren, som ju peppar mig i min viktnedgång, om att lägga upp en strategi för sommaren för att lyckas med både kost och träning under sommaruppehållet från spinningtimmarna osv. Jag tänkte då att det inte var en så big deal, att det bara var att träna på och äta som vanligt, men det har varit lite svårare än jag trodde. Dels att hålla träningsmotivationen uppe utan att ha några gruppträningstimmar att delta i, och att hålla mig till en bra kost. Det är absolut inte så att jag känner att jag har misslyckats med varesig kosten eller träningen, för jag har tränat minst två ggr/vecka hela tiden och jag har hållt kosten när det har fungerat att göra det, men jag har ändå fått en tankeställare om hur lättrubbad min motivation är. 
 
Jag har haft en bra sommar (även om jag inte har haft någon semester, än.) och tillåtit mig att äta och dricka gott när jag har velat det, men nu känner jag att jag vill komma vidare, lägga in nästa växel. Jag vet inte vad jag väger eftersom jag inte väger mig mellan invägningarna. Nu står faktiskt badrumsvågen framme, tidigare var den ju gömd av min sambo, men jag har ändå inte vägt mig. Framsteg. Ett par gånger har jag varit lite sugen på att väga mig, bara för att se, men att väga mig nu, när jag har haft avsteg från LCHF hela helgen, känns så intetsägande eftersom jag nu kan väga flera kg mer än jag gör t.ex. i övermorgon. Så jag låter bli. 
 
Nästa invägning på gymmet blir den 22 augusti, och fram tills dess tänker jag köra full spett med både kost och träning. Jag får visserligen besök av min syster och hennes sambo nästa vecka, men jag får njuta av deras besök utan att moffa kolhydrater. Spinningtimmarna är igång igen nu efter sommaruppehållet. Inte alla timmar, men två i veckan åtminstonde, och när den alla timmar är igång i höst satsar jag på att prova någon ny timme som jag inte har testat förut. 
 
Gruppträninstimmarna är verkligen guld värda för mig. Igår kväll t.ex på spinningen satt jag och gäspade mig igenom första kvarten, och hade jag tränat ensam hade jag aldrig orkat pressa mig till att köra slut på mig när jag var så trött redan innan timmen hade börjat, men på en gruppträning blir det annorlunda, och efter den fösta sega kvarten började endorfinerna flöda och jag tog ut mig rejält. 
 
Efter nästa invägning börjar sista etappen för att få mig i så bra form som jag hinner innan älgjakten v 42. Det är ju ett mål jag haft hela året, att gå ner i vikt och få hyfsad kondition så att jag kan följa med och gå i skogen obehindrat utan att behöva skämmas eller hindras av dålig form. Förra året var jag ju i så dåligt skick att jag inte var med i skogen en endaste dag. I år blir det annorlunda. :)